Årets singlar 2004
Efter mycket om och men har jag slutligen bestämt mig för att lista årets 20 bästa singlar (ja ok, jag fuskade med några albumspår - men de borde ha varit singlar!). Visserligen har det släppts en hel del bra album i år men jag känner en otrolig ångest över att behöva rangordna dem just nu. Listan nedan kommer jag förmodligen att kunna pilla med i alla oändlighet, flytta upp någon, för att en timme senare röra om i ordningen igen. Men för nu ser listan ut som följer:
1. Kings of Convenience - I´d rather dance with you
De här norrmännen förtjänar verkligen titeln i år. "I´d rather dance with you" är inte bara en av de låtar jag skulle kunna recitera sovande, det är också den enda låt som fått mig att längta hem under dagarna bara för att kunna sätta på singeln och lyssna på den om och om och om igen.
2. Morrissey - First of the gang to die
Inte helt oväntat för de som känner mig får the Mozzer en hög placering. Inte bara för att jag är ett hängivet Moz-fan utan för att "First of the gang to die" är en låt som innehåller allt det som Moz gör när han är som bäst. Texten är så Moz det kan bli där hans förkärlek för manliga subkulturella uttryck tar plats sida vid sida med den närvarande men altid ouppnåerliga kärleken. Inte blir det sämre av att Moz går upp i falsett och ton för ton vandrar nerför skalan såsom bara Moz kan ...."he stole all hearts away - a hey - a hey- a hey".......
3. Annie - Chewing gum
Det verkar vara Norges år i år. Annie är artist nummer två av tre på min lista som kommer från det fjord och fjälldominerade landet i väst. Som en Norges svar på Kylie Minouge men med samma kyla som Saint Etiennes Sarah Cracknell har Annie levererat årets absolut ballaste singel.
4. Phoenix - Everything is everything
Det känns egentligen inte helt aktuellt att lista Phoenix just nu, samtidigt var det albumet "Alphabetical" som dominerade cd-spelaren under våren och sommaren och "Everything is everything" den singel från densamma jag gillade mest.
5 .The tough alliance - Make it happen
TTA har släppt två bra EP´s i år. Jag gillar visserligen "Holiday" också men "Make it happen" är låten som kanske främst symboliserar den känsla TTA utan konkurrens från någon annan lyckas förmedla - en slags desperat längtan efter någonting riktigt, riktigt roligt (som gärna eller helst också innefattar riktigt riktigt mycket alkohol) Känslan av att vara på ett sjuhelvetesparty har passat mig riktigt bra denna klubblivsexploderande höst och TTA har soundtrackat många förfester.
6. R Kelly - Happy people
Jag vet - han pissar på småtjejer och ägnar sig åt diverse andra tvivelaktiga saker. Jag har länge tagit avstånd från R Kelly och har inte haft några större problem med det då hans disneylåtar inte tilltalar mig. Men när Steppin´kom 2003 började jag så smått ha svårt att värja mig och i och med "Happy people" (skivan som singeln) kan jag inte längre vara politiskt korrekt.
7. Hal - Worry bout the wind
Fin popsingel som berör. En av sommarens mest spelade låtar.
8.The Magnetic Fields - If there´s such a thing as love
Jag är och förblir en textfascist såväl som en textfetischist, därför överskuggar detta faktum ibland allt annat och jag faller pladask för textrader och inte låtar i sin helhet. Detta är väl visserligen inte direkt vad som hänt vad gäller The Magnetic Fields men jag föll hursomhelst huvudstupa ner i textraden "When i was two and a half my momma said to me Love is funny you will laugh ´til the day you turn three."... På samma skiva som "If there´s such a thing as love" finns också den briljanta "I thought you were my boyfriend". Shit - måste nog rusa ner på stan och införskaffa albumet " I " så jag hinner placera den i toppen på albumlistan för ju mer jag tänker på det desto bättre framstår allt.
9. Kanye West feat. Twista & Jamie Foxx - Slow jamz
Är väl visserligen inte lika insnöad på sängkammarsoul som vissa andra i min närhet men fattar ändå grejen med Slow Jamz. Textrader som "I'mma play this Vandross, You gon' take your pants off, I'mma play this Gladys Knight, Me and you gon' get it right" är geniala och Kanye Wests album "The college dropout" skulle förmodligen knipa en top tio placering på min årsbästa albumlista.
10. The magic numbers - Hymn for her
Upptäckte denna låt så sent som förra veckan men oj så bra den är! Känns egentligen inte rätt att ge den en så hög placering, före låtar som "Whatever happened to corey haim" med The Thrills som snurrat på i några månader men vad kan jag göra! The Magic numbers berör mig med textrader som "It won´t hurt to find love in the wrong place"..
11. Franz Ferdinand - Take me out
Egentligen har Franz Ferdinand precis som Phoneix långsamt glömts bort under årets lopp. Kanske har den spelats sönder, kanske var den inte så bra i jämförelse med annat som släppts - jag vet inte, albumet föll mig i alla fall inte riktigt i smaken. "Take me out" är dock en ruskigt bra låt och även om jag är tämligen less på den så förtjänar den en placering.
12. Khonnor - Megans present
Jag går emot strömmen och erkänner härmed att jag inte orkat ta mig igenom Khonnors album än. Antagligen kommer jag att få äta upp det under hela nästa år när jag förälskat mig i den lagom till nästa årsbästa lista. Men skit samma. "Megans present" däremot gillar jag verkligen, kanske för att det är den mest lättlyssnade och melodiösa låten på skivan - vad vet jag - jag har ju inte lyssnat igenom hela än.
13. Mattias Alkberg BD - Don Quixote
Eftersom jag än så länge inte vet om årsbästa listan i förhållande till album kommer att bli av så måste jag ge plats åt en av de band som garanterat skulle hamna top fem på en sådan. Bästa singeln "Fyllskalle" kom dock redan 2003 vilket gör att jag istället väljer den andra singeln från samma album nämligen Don Quixote. Mattias Alkberg BD blandar samhällskritik med humor vilket är precis det en punkplatta anno 2004 behöver.
Första gången jag hörde låten var jag ute på en svettig joggingtur i skogarna runt mina föräldrars hus. Jag var tvungen att stanna upp bara för att lyssna på låten - vem/vilka var det? Jag väntade med spänning på att radiorösten skulle berätta vilka som gjort denna underbara melodi. Efter att fått reda på att det var The Libertines - vilket chockade mig lite då jag trots försök när debutplattan "Up the bracket" (2002) släpptes aldrig fattade grejen, inväntade jag albumet med spänning. Jag verkar dock inte fattat grejen nu heller eftersom jag inte köpt albumet "The Libertines" än (men kanske borde nu när nöjesguiden listat den som årest bästa platta ;) "Can´t stand me now" är i alla fall fortfarande en riktig rökare.
15. The Thrills - Whatever happened to Corey Haim
Mina förväntningar på The Thrills nya var skyhöga. Jag kan inte säga att jag blev besviken men albumet "Let´s bottle bohemia" och "Whatever happened to corey haim"har inte snurrat lika mycket på skivspelaren som "So much for the city" (2003) och singeln "Big sur". Om inte annat reser låten en rad intressanta frågor som fått mig att googla runt i desperat jakt på svaret - vad hände egentligen med Corey Haim?
16. Hidden Cameras - The fear is on
Helvete vad besviken jag var när Hidden Cameras uppföljare av "Smell of our own" (2003) kom i år. Antingen var jag inte på humör för soundet på "Mississauga Goddam" vid den första (och enda) lyssningen eller så är plattan helt enkelt inte bra. Jag har dock inte lyssnat på albumet sedan denna ödesdigra kväll, kanske borde jag det för det har ju hänt förr att album ter sig annorlunda när den första besvikelsen lagt sig. Hursomhelst finns det åtminstone en fantastisk låt på "Mississauga Goddam" och det är "The fear is on". Där återfinns den underbara glädje - och ljudexplosion som kännetecknade "Smell of our own" och låtar som "Golden stream".
17. The Concretes - Seems fine
You can´t hurry love var första singeln från skivan "the Concretes" som släpptes 2003. Seems fine kom däremot i år och störtade in i mitt liv en kall höstdag. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad grejen med the Concretes egentligen är - ibland låter det skrämmande likt Honey is cool. Men "Seems fine" är en riktigt bra låt och the Concretes förtjänar all uppmärksamhet de för tillfället får i brittisk media.
18.Nancy Sinatra - Let me kiss you
Kanske ett sätt att få med ytterligare en Moz låt på listan, kanske ett sätt att få med Nancy på listan hon är och förblir ju ändå en av de vackraste, iskallaste kvinnorna på denna jord.
När Nancy tar sig an Morrisseys låt gör hon det likt en katt med licens att döda. På samma gång som hon verkar mena det hon sjunger låter det som att hon ger blanka fan i om hon får kyssa denna någon eller inte. När Nancy sjunger Let me kiss you ser jag Alfie framför mig, men en kvinnlig Alfie i form av Nancy som långsamt förför unga (manliga) Morrissey fans.
19.Bertine Zetlitz - Fake your beauty
Bra låt - kvalade efter mycket om och men in på top 20. Jag tror att den är värd det. Heja Norge!
20. Suburban kids with biblical names - Rent a wreck
Om inte annat vinner de i alla fall priset för årets absoulut bästa bandnamn. Låten som till en början inte var helt självklar växer för varje lyssning. Den främsta andelningen till placeringen är dock framförandet på Scharinska för några veckor sedan. På scenen tillsammans med bandet återfanns även en för kvällen tillfälligt sammansatt manskör, tillsammans gjorde de "Rent a wreck" till ett mästerverk.
Bubblare:
Anna Ternheim - To be gone
Snoop dogg feat. Pharell - Drop it like it´s hot
Ed Harcourt - Born in the 70´s
Kylie Minouge - I believe in you
Jens Lekman - You are the light